Från AB 04/ABT 06 till AB 25/ABPU 25: En Djupgående Analys av Byggbranschens Nya Standardavtal

Introduktion: Ett Paradigmskifte för Svensk Entreprenadrätt

Den svenska bygg- och anläggningssektorn står inför den mest omfattande förändringen av sitt juridiska ramverk på över två decennier. Lanseringen av remissversionerna för AB 25 och ABPU 25 markerar slutet på en era dominerad av AB 04 och ABT 06. Denna rapport syftar till att ge en djupgående och uttömmande analys av dessa nya standardavtal, deras strukturella och materiella nyheter samt de strategiska implikationer de medför för branschens aktörer.

Vår tolkning, men den är fortfarande på remiss så mycket kan ändras. 20250729

Erkännande av AB 04 och ABT 06

Under mer än tjugo år har Allmänna Bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader, AB 04, och dess motsvarighet för totalentreprenader, ABT 06, utgjort den stabila grunden för svensk entreprenadrätt. Dessa dokument har skapat ett gemensamt språk och en förutsägbar riskfördelning som genomsyrat tusentals projekt, från små ombyggnationer till storskaliga infrastrukturinvesteringar. De har fungerat som en ryggrad för branschen, vilket gjort anbud jämförbara och minskat behovet av att förhandla varje enskild klausul från grunden.

Drivkrafterna bakom Revideringen

Revideringen är inte enbart en teknisk uppdatering, utan ett svar på djupgående utmaningar och en strävan efter modernisering. Byggandets Kontraktskommittés (BKK) uttalade målsättning är att åstadkomma en genomgripande förbättring av branschens funktionssätt. Drivkrafterna kan sammanfattas i två huvudkategorier:

Ekonomiska och Praktiska Imperativ: En central drivkraft är att stävja de eskalerande kostnaderna för tvister och missförstånd som plågat sektorn. Målet är att sänka de så kallade transaktionskostnaderna – den friktion i avtalsprocessen som uppstår genom otydligheter, tvister och administrativ börda. Genom att skapa tydligare och mer förutsägbara avtal strävar BKK efter att främja en sundare bransch med färre fel, minskade byggkostnader och effektivare projektgenomförande. Detta är inte bara en juridisk övning, utan en medveten ekonomisk intervention för att höja produktiviteten.
Modernisering och Anpassning: Byggbranschen har genomgått en teknisk revolution sedan 2004. Den ökade digitaliseringen, med Byggnadsinformationsmodellering (BIM) i spetsen, kräver ett avtalsramverk som kan hantera digitala informationsflöden som juridiskt bindande underlag. De nya avtalen är utformade för att anpassas till dagens och morgondagens byggprocesser och främja innovation, samarbete och kostnadseffektivitet.

Övergångsperiod och Parallell Tillämpning

En kritisk insikt för alla aktörer är att övergången till de nya avtalen inte kommer att ske över en natt. Då Sverige saknar en tvingande entreprenadlag för kommersiella förhållanden, är valet av standardavtal dispositivt, det vill säga något parterna själva kommer överens om. Detta innebär att AB 25 och ABPU 25 kommer att existera parallellt med AB 04 och ABT 06 under en övergångsperiod som sannolikt sträcker sig över flera år. Först när beställare och entreprenörer aktivt börjar hänvisa till de nya avtalen i sina kontrakt kommer de att tillämpas. Följden blir ett oundvikligt behov för alla parter att behärska båda avtalssystemen för att kunna navigera i upphandlingar och pågående projekt.

Del 1: Ny Arkitektur och Grundläggande Förändringar

För att förstå de materiella nyheterna i AB 25 och ABPU 25 är det nödvändigt att först analysera de fundamentala förändringarna i avtalens struktur, terminologi och tolkningsprinciper. Dessa skapar ett nytt ramverk för hur parterna ska förhålla sig till sina kontraktuella åtaganden.

1.1 Entreprenadformerna i Ny Belysning: AB 25 och ABPU 25

Kärnan i ansvarsfördelningen definieras av entreprenadformen, och här introduceras en betydelsefull nyansering.

AB 25 (Utförandeentreprenad): Detta avtal är den direkta efterföljaren till AB 04 och är avsett för utförandeentreprenader. Grundprincipen kvarstår: beställaren ansvarar för projekteringen och tillhandahåller de handlingar som entreprenören ska utföra arbetet i enlighet med.
Från ABT till ABPU: En av de mer subtila men strategiskt viktiga förändringarna är namnbytet från ”Allmänna Bestämmelser för Totalentreprenader” (ABT 06) till ”Allmänna Bestämmelser för Projekterings- och Utförandeentreprenader” (ABPU 25). Namnbytet är inte enbart kosmetiskt; det signalerar en mer precis och flexibel syn på ansvarsfördelningen. Medan entreprenören i en PU-entreprenad fortfarande har ett övergripande funktionsansvar, likt i en totalentreprenad, betonar den nya termen tydligare att ansvaret kan specificeras och delas på ett mer nyanserat sätt. ABPU 25 är bättre anpassat för att hantera situationer där beställaren tillhandahåller vissa tekniska lösningar eller detaljerade instruktioner inom ramen för entreprenörens funktionsansvar. Detta kan ses som en anpassning till moderna, komplexa projekt där en ”ren” totalentreprenad, där beställaren endast anger en funktion, blir alltmer sällsynt. ABT 06 lägger ett mycket brett och ibland otydligt funktionsansvar på entreprenören, vilket kan leda till tvister om gränsdragningen mellan beställarens krav och entreprenörens lösningsfrihet. ABPU 25 syftar till att skapa större klarhet i dessa gränsdragningsfrågor.

1.2 En Ny Struktur: Kapitelindelning och Tolkningsprinciper

De nya avtalen har genomgått en omfattande strukturell omarbetning för att öka användarvänligheten och tydligheten.

Ny Kapitelindelning: Avtalen har utökats från 10 till 11 kapitel och fått en mer kronologisk och pedagogisk struktur. Ett helt nytt kapitel 1, ”Allmänna utgångspunkter”, samlar grundläggande principer som tidigare var utspridda i dokumenten.
Kommentarstexternas Uttåg och ”Motivens” Intåg: En av de mest signifikanta förändringarna är att de vägledande kommentarstexterna som fanns under många paragrafer i AB 04/ABT 06 har tagits bort. Vissa delar av dessa kommentarer har inarbetats direkt i den bindande avtalstexten för att ge dem juridisk tyngd. Resterande förklarande och vägledande texter kommer istället att publiceras i ett separat dokument kallat ”Motiv”. Detta skapar en skarpare gräns mellan vad som är juridiskt bindande avtalstext och vad som är vägledning. ”Motiv”-dokumentet kommer att få en status som liknar lagförarbeten och blir därmed en central källa för att förstå BKK:s intentioner bakom bestämmelserna, vilket blir avgörande vid tolkningstvister.
En Inbyggd Procedurrisk: Ett anmärkningsvärt och potentiellt problematiskt beslut av BKK är att ”Motiv”-dokumenten inte ingick i remissförfarandet. Branschen har därmed ombetts att utvärdera och lämna synpunkter på nya juridiska bestämmelser utan tillgång till den officiella förklaringen av deras avsedda innebörd och tillämpning. I juridisk tolkning är förståelsen för lagstiftarens eller avtalsförfattarens avsikt av yttersta vikt, särskilt för nya och oprövade klausuler. Genom att undanhålla ”Motiv”-texterna tvingas remissinstanserna att spekulera kring de avsedda konsekvenserna. En till synes harmlös formulering i AB 25 kan ges en kraftfull och oväntad innebörd i de efterföljande ”Motiven”. Detta skapar en informationsasymmetri och en latent risk för branschens aktörer, som i praktiken godkänner ett ramverk där den officiella ”manualen” ännu inte är skriven.

Tabell 1: Huvudskillnader i Överblick: AB 04/ABT 06 vs. AB 25/ABPU 25

Område	AB 04 / ABT 06	AB 25 / ABPU 25	Strategisk Implikation
Grundläggande Terminologi	ÄTA-arbeten, Hinder, Väsentlig rubbning.	”Ändring av entreprenaden”, ”Avvikande förhållande”.	Förenklad men ny terminologi som kräver inlärning och uppdatering av interna processer.
Digitala Handlingar	Handlingar (pappersbaserad logik), ingen formell status för digitala modeller.	”Digital modell” definierad och med hög rang i tolkningsordningen.	BIM-kompetens och processer för kvalitetssäkring av modeller blir affärskritiska.
Parternas Samverkan	Lojalitetsplikt underförstådd och framgår av förord/kommentarer.	Lojalitet och samverkan kodifierat som en bindande skyldighet i Kap. 3.	Ökat fokus på dokumentation av samarbete och kommunikation som bevis.
Ändringshantering	Separata regler för föreskrivna ÄTA, likställda ÄTA och hinder.	Samlad reglering för ”Ändring” och ”Avvikande förhållande”.	Förenklad hantering av anspråk men kräver förståelse för den nya sammanslagna definitionen.
Kvalitetskontroll under E-tid	Fel avhjälps som huvudregel efter slutbesiktning. Begränsade verktyg för att tvinga fram åtgärder under entreprenadtiden.	Beställaren får en uttrycklig rätt att kräva åtgärdande av fel under pågående entreprenad.	Förändrad dynamik i projektstyrningen med ökad makt för beställaren, men också risk för fler löpande konflikter.
Tvistelösning	Tröskelvärde för domstol på 150 PBB. Förenklad tvistelösning mindre formaliserad.	Tvingande ”Tvistetrappa”. Tröskelvärde för domstol höjt till 500 PBB. Mer formaliserad förenklad tvistelösning.	Fler tvister i allmän domstol, potentiellt längre processtider. Ökat fokus på de-eskalering.

Del 2: Centrala Materiella Förändringar och Strategiska Implikationer

Rapportens kärna utgörs av analysen av de mest omvälvande materiella förändringarna. Dessa nyheter kommer att direkt påverka hur projekt planeras, genomförs och avslutas.

2.1 Digitaliseringen Tar Plats: BIM och Informationshanteringens Juridik

Medan AB 04 och ABT 06 var rotade i en analog, pappersbaserad logik , tar de nya avtalen ett avgörande kliv in i den digitala tidsåldern. Detta är kanske den enskilt största moderniseringen.

Den Digitala Modellens Nya Status

Definition och Rangordning: ”Digital modell” (t.ex. en BIM-modell) är nu en formellt definierad term i avtalen. Det absolut mest avgörande är dess nya placering i kontraktshandlingarnas rangordningsregel. Modellen rangordnas nu högre än traditionella beskrivningar och ritningar. Detta innebär att om det finns en motstridighet mellan vad en 2D-ritning visar och vad BIM-modellen innehåller, är det informationen i modellen som gäller. Modellen blir därmed den primära och juridiskt överordnade informationsbäraren.
Ansvar: De nya reglerna introducerar ett nytt, IT-relaterat ansvarsområde. Den part som tillhandahåller en digital modell (vanligtvis beställaren i en utförandeentreprenad) ansvarar för modellens funktionalitet, tillgänglighet under hela entreprenadtiden och för att olika versioner av modellen kan särskiljas på ett tillförlitligt sätt.

Tabell 2: Den Nya Rangordningen av Kontraktshandlingar (AB 25 kap. 2 § 3)

Denna hierarki avgör vilken handling som har företräde vid motstridiga uppgifter och är därmed central för att fastställa kontraktsåtagandets omfattning.

Rang	Handlingstyp	Kommentar
1	Kontrakt	Det undertecknade avtalsdokumentet.
2	Ändringar i AB 25	Ändringar som framgår av sammanställning i administrativa föreskrifter.
3	AB 25	Standardavtalstexten.
4	Förfrågningsunderlag, del A	Administrativa föreskrifter.
5	Kompletterande anbuds- eller kontraktshandlingar	Handlingar tillkomna efter anbudstidens utgång.
6	Anbud	Entreprenörens anbud.
7	Förfrågningsunderlag, del B	Undersökningsmaterial.
8	Förfrågningsunderlag, del C	Mängdförteckning.
9	Förfrågningsunderlag, del D	Tekniska föreskrifter.
10	Förfrågningsunderlag, del E	Referensobjekt.
11	Digital modell	Ny och högt rankad. Överordnad beskrivningar och ritningar.
12	Beskrivningar	Traditionella textbaserade beskrivningar.
13	Ritningar och övriga handlingar	Traditionella 2D-ritningar och andra handlingar.

Implikationer och Rekommendationer

Denna förändring får djupgående konsekvenser. För beställare i en utförandeentreprenad och för entreprenörer i en PU-entreprenad läggs ett enormt ansvar på den som tar fram och tillhandahåller modellen. Kvalitetssäkring av BIM-modeller är inte längre bara en teknisk fråga, utan en affärskritisk juridisk nödvändighet. Entreprenörer i utförandeentreprenader kan inte längre basera sina anbudskalkyler enbart på 2D-ritningar om en digital modell finns och är en del av kontraktshandlingarna. Hela branschen måste investera i BIM-kompetens, inte bara som ett designverktyg utan som ett juridiskt bindande dokument som definierar åtagandet.

2.2 Från Underförstådd till Kodifierad: Lojalitet, Samverkan och Kommunikation

Lojalitetsplikten har länge varit en grundläggande men oskriven allmän avtalsrättslig princip, bekräftad i praxis från Högsta domstolen. AB 25 och ABPU 25 lyfter fram denna och relaterade principer och ger dem en framträdande och bindande roll i ett eget kapitel.

Kodifieringen i Kapitel 3:
- Kap. 3 § 1: fastslår uttryckligen att ”Parterna ska samverka och även i övrigt agera lojalt mot varandra”.
- Kap. 3 § 2: inför krav på ”god kommunikation” och att underrättelser ska vara ”ändamålsenligt utformade” samt besvaras om det inte är uppenbart obehövligt.

Genom att kodifiera dessa skyldigheter i egna, självständiga bestämmelser sker en viktig förskjutning. Under AB 04 fungerade lojalitetsplikten primärt som ett ”skydd” – ett tolkningsverktyg som användes i efterhand för att argumentera för en rimlig tolkning av en annan, mer specifik klausul. För att hävda avtalsbrott behövde man oftast peka på en specifik förpliktelse som hade åsidosatts, där bristen på lojalitet var en försvårande omständighet. I de nya avtalen omvandlas principen till ett potentiellt ”svärd”. Eftersom skyldigheten att samverka och agera lojalt nu är en primär, bindande avtalsförpliktelse, kan en part teoretiskt sett väcka talan om avtalsbrott baserat enbart på en överträdelse av kapitel 3. En systematisk ovilja att samarbeta eller en obstruerande kommunikation från en part skulle kunna utgöra ett sådant avtalsbrott, även om ingen annan specifik klausul har överträtts. Detta höjer dramatiskt vikten av att noggrant dokumentera all kommunikation och alla samverkansinitiativ, då denna dokumentation kan bli avgörande bevisning i en tvist som rör lojalitetsplikten i sig.

2.3 Slutet på ÄTA-eran: ”Ändring av Entreprenaden” och ”Avvikande Förhållande”

En av de mest synliga förändringarna är att det väletablerade begreppet ”ÄTA-arbeten” (Ändrings-, Tilläggs-, och Avgående arbeten) helt har utmönstrats ur avtalen. Det ersätts av ett nytt, tvådelat system i kapitel 5.

Det Nya Systemet:
- ”Ändring av entreprenaden”: Denna term ersätter det som tidigare kallades föreskrivna ÄTA-arbeten. Det avser arbeten som beställaren aktivt och formellt beställer en ändring av. Entreprenörens skyldighet och rättighet att utföra sådana arbeten kvarstår i princip oförändrad.
- ”Avvikande förhållande”: Detta är en ny och central samlingsdefinition. Den slår samman de tidigare separata begreppen ”likställda ÄTA” (t.ex. oförutsedda markförhållanden som avviker från vad entreprenören haft att räkna med) och ”hinder” (t.ex. förseningar eller störningar orsakade av beställaren eller dennes sidoentreprenörer).
Konsekvenser av Sammanslagningen:
- Förenkling: Logiken förenklas avsevärt för entreprenören. Istället för att behöva analysera om en oförutsedd händelse juridiskt sett utgör ett hinder eller ett likställt ÄTA – en gränsdragning som ofta varit komplicerad – behöver man nu endast konstatera att ett ”avvikande förhållande” föreligger.
- Enhetlig Ersättning: Rätten till tidsförlängning och ekonomisk ersättning regleras nu samlat och på ett enhetligt sätt för alla händelser som faller under definitionen ”avvikande förhållande”. Detta eliminerar tidigare skillnader i hur ersättning beräknades för hinder respektive likställda ÄTA.

Även om terminologin är ny, kvarstår de grundläggande kraven på entreprenören att utan dröjsmål skriftligen underrätta beställaren för att inte förlora sin rätt till ersättning. Fokus i framtida tvister kommer sannolikt att flyttas från den juridiska kategoriseringen av problemet till bevisfrågor kring huruvida ett ”avvikande förhållande” faktiskt har inträffat och hur dess konsekvenser i tid och pengar ska kvantifieras.

2.4 Kvalitet och Kontroll Under Lupp: Beställarens Stärkta Position

En betydande maktförskjutning sker gällande kvalitetskontroll under pågående entreprenad.

Bakgrund i AB 04: Enligt AB 04 hade beställaren rätt att kontrollera arbetet, men mycket begränsade möjligheter att juridiskt tvinga fram ett avhjälpande av upptäckta fel under entreprenadtiden. De primära påtryckningsmedlen var att innehålla betalning och att framställa krav vid slutbesiktningen.
Den Nya Rätten i AB 25 Kapitel 4:
- Beställaren ges nu en uttrycklig rätt att, vid upptäckt av ett icke-avtalsenligt utförande, skriftligen kräva att entreprenören åtgärdar detta.
- Entreprenören är som huvudregel skyldig att efterkomma kravet ”utan dröjsmål”.
- Om entreprenören inte agerar, har beställaren rätt att själv avhjälpa felet på entreprenörens bekostnad.

Denna nya, kraftfulla rättighet för beställaren, avsedd att höja kvaliteten och undvika att fel byggs in, medför samtidigt en betydande risk. I en ansträngd avtalsrelation kan denna rättighet användas som ett taktiskt verktyg. En beställare skulle kunna utöva påtryckningar på entreprenören genom att systematiskt påtala ett stort antal mindre avvikelser och kräva omedelbart åtgärdande, vilket kan störa entreprenörens arbetsflöde och skapa hävstänger i andra kommersiella diskussioner. Entreprenörens enda motmedel är att formellt invända skriftligen, vilket omedelbart skapar en dokumenterad tvistepunkt. Om beställaren då väljer att gå vidare med ett eget avhjälpande, utlöses en direkt ekonomisk konflikt. Mekanismen har därmed potentialen att omvandla byggfasen från en produktionsprocess till en serie av löpande ”mikrotvister”, vilket går stick i stäv med det övergripande målet att minska konflikter.

Del 3: Tvistelösning, Hållbarhet och Framåtblick

Den sista delen av analysen fokuserar på de långsiktiga och strategiska förändringarna, inklusive det helt omarbetade tvistelösningssystemet och den anmärkningsvärda avsaknaden av standardiserade hållbarhetskrav.

3.1 En Ny Väg för Konflikthantering: Tvistetrappan och Förenklad Tvistelösning

Systemet för tvistelösning har genomgått en totalrenovering i syfte att främja snabbare och billigare lösningar.

Tvistetrappan: AB 25 introducerar en tvingande ordning för konflikthantering, en ”tvistetrappa”, som syftar till att lösa oenigheter på lägsta möjliga organisatoriska nivå innan de eskalerar. Parterna måste följa stegen, vilket främjar de-eskalering och dialog.
Förenklad Tvistelösning: Förfarandet, som funnits tidigare, blir nu betydligt mer formaliserat och detaljerat, närmast ett ”mini-skiljeförfarande”. En viktig nyhet är att BKK själva ska tillhandahålla regler för förfarandet och kan utse skiljeperson om parterna inte kan enas. Detta ger BKK en ny, institutliknande roll i branschens konflikthantering.

Tabell 3: Att Navigera i den Nya Tvistelösningsprocessen

Denna tabell illustrerar den obligatoriska processen för att hantera en oenighet enligt AB 25.

Steg	Åtgärd	Beskrivning
1	Oenighet uppstår	En oenighet uppstår på projektnivå.
2	Diskussion på projektnivå	Parternas närmast berörda behöriga personer ska i första hand försöka lösa oenigheten genom diskussioner.
3	Överläggning mellan ombud	Om enighet inte nås kan en part påkalla överläggning mellan parternas ombud, som utan dröjsmål ska försöka lösa tvisten.
4	Formell Tvistelösning	Om oenigheten kvarstår kan den hänskjutas till formell tvistelösning. Val av forum beror på tvistens art och värde.
4a	Förenklad Tvistelösning	En part har rätt att påkalla detta snabba förfarande som leds av en skiljeperson. Avgörandet är bindande tills annat bestäms i domstol/skiljenämnd.
4b	Allmän Domstol	Om tvisten inte lösts och det omtvistade beloppet uppenbarligen inte överstiger 500 prisbasbelopp (PBB).
4c	Skiljeförfarande	Om det omtvistade beloppet uppenbarligen överstiger 500 PBB.

3.2 Från Skiljenämnd till Tingsrätt: Den Höjda Beloppsgränsens Effekter

En av de mest diskuterade förändringarna är den dramatiska höjningen av tröskelvärdet för när en tvist ska avgöras av allmän domstol istället för i ett privat skiljeförfarande.

Den Dramatiska Höjningen: Gränsen höjs från 150 prisbasbelopp (cirka 8,8 miljoner kronor) i AB 04 till 500 prisbasbelopp (cirka 30 miljoner kronor för 2025) i AB 25.
Avsedda och Potentiella Effekter:
- Praxisutveckling: Den uttalade ambitionen är att fler tvister ska avgöras i offentliga domstolar. Eftersom domar, till skillnad från skiljedomar, är offentliga, skulle detta kunna leda till en välbehövlig utveckling av publicerad praxis inom entreprenadrätten.
- Risk för Ineffektivitet: En betydande nackdel är att de allmänna domstolarna redan är hårt belastade. Att flytta fler komplexa och omfattande entreprenadtvister till dem riskerar att leda till ännu längre handläggningstider, vilket direkt motverkar målet om snabb och effektiv tvistelösning.
- Partsautonomi: Det finns en överhängande risk att professionella parter i större och mer tidskritiska projekt kommer att fortsätta att se fördelarna med skiljeförfarandets snabbhet, sekretess och möjlighet att utse branschkunniga skiljemän. De kan därför komma att systematiskt avtala bort den nya, höga beloppsgränsen och behålla den lägre gränsen eller föreskriva skiljeförfarande för alla tvister.

3.3 Hållbarhet och Socialt Ansvar: En Medveten Lucka?

I en tid då hållbarhet är en av de starkaste drivkrafterna i samhället och byggsektorn är en av de mest anmärkningsvärda aspekterna av de nya avtalen vad de inte innehåller.

Branschens Drivkrafter: Stora beställare som energibolag inför redan nu långtgående hållbarhetskrav i sina upphandlingar, med krav på eldrivna maskiner och omställningsplaner från sina entreprenörer. Trycket från både marknad och lagstiftning att bygga hållbart, cirkulärt och med socialt ansvar är enormt.
Frånvaron i AB 25/ABPU 25: Trots att BKK:s ägare Svensk Byggtjänst har ett uttalat uppdrag att ”främja ett hållbart samhällsbyggande” och BKK själva nämner miljö som ett fokusområde för revideringen , saknar remissversionerna av AB 25 och ABPU 25 i stort sett helt explicita, standardiserade och tvingande bestämmelser om miljöprestanda, klimatneutralitet, materialval, avfallshantering eller sociala krav.

Detta val från BKK att utelämna standardiserade hållbarhetsklausuler skapar ett ”standardiseringsgap”. Standardavtalens syfte är att skapa förutsägbarhet och en jämn spelplan genom att standardisera risker och skyldigheter. Genom att inte inkludera en baslinje för hållbarhetskrav har BKK i praktiken bestämt att detta kritiska område inte ska standardiseras. Konsekvensen blir att hållbarhetsambitioner måste hanteras på projekt-för-projekt-basis genom skräddarsydda avtalsbilagor. Detta är ineffektivt och skapar oförutsägbarhet. Stora, resursstarka beställare kan utveckla egna omfattande kravpaket , men mindre aktörer kan sakna den kompetensen, vilket skapar en ojämlik spelplan. Detta gap utgör samtidigt en betydande affärsmöjlighet för juridiska och tekniska konsulter att bistå sina klienter med att formulera och förhandla dessa avgörande men icke-standardiserade klausuler.

Sammanfattande Analys och Strategiska Rekommendationer

AB 25 och ABPU 25 representerar ett nödvändigt men krävande steg framåt för den svenska byggsektorn. De har potential att skapa en mer modern, effektiv och mindre konfliktfylld bransch, men realiseringen av denna potential vilar helt på aktörernas förmåga att anpassa sig. Detta kräver betydande investeringar i ny kompetens, uppdaterade processer och anammande av ny teknologi. De organisationer som proaktivt förbereder sig för den nya verkligheten kommer att skaffa sig en avgörande konkurrensfördel.

Checklista för Beställare

Projektering & Upphandling: Säkerställ att digitala modeller (BIM) som ska utgöra kontrakthandling håller extremt hög kvalitet. Definiera tydliga krav på informationshantering, versionshantering och tillgänglighet.
Hållbarhetskrav: Förlita er inte på standardavtalet. Formulera och inkludera samtliga miljömässiga och sociala krav som tydliga, mätbara och tvingande kontraktsbilagor.
Projektstyrning: Utveckla en intern strategi för hur den nya rätten att kräva åtgärdande under entreprenadtiden ska användas. Balansera behovet av löpande kvalitetskontroll med risken för att eskalera konflikter och störa produktionen.
Kompetens: Investera i utbildning för hela organisationen – från jurister och inköpare till projektledare – i de nya avtalens struktur, terminologi och implikationer.

Checklista för Entreprenörer

Anbudsgivning: Granska digitala modeller med juridisk och teknisk noggrannhet. I PU-entreprenader, prissätt den nya risken och ansvaret för modellens korrekthet och funktionalitet. I utförandeentreprenader, säkerställ att kalkylen baseras på modellen, inte enbart på ritningar.
Processer: Uppdatera omedelbart interna processer och mallar för att hantera de nya underrättelsekraven för ”avvikande förhållanden” samt för att kunna bemöta och invända mot beställarens krav på åtgärdande.
Dokumentation: Inför rigorösa rutiner för att dokumentera all kommunikation, möten och samverkansinitiativ. Detta blir ert främsta försvar mot eventuella påståenden om bristande lojalitet eller samverkan.
Riskhantering: Analysera hur den nya tvistelösningsmodellen och den höjda beloppsgränsen påverkar er strategi för hantering av oenigheter. Överväg när det kan vara fördelaktigt att avtala om andra lösningar.