Kunskapsbibliotek & Nedladdningar
På Cynerg Group AB tror vi att kunskap är nyckeln till framgångsrika och säkra projekt. I en bransch fylld av komplexa standarder, material och tekniska utmaningar är tillgången till korrekt och relevant information helt avgörande.
Därför har vi skapat detta kunskapsbibliotek. Här samlar vi de guider, tabeller och sammanställningar som vi har utvecklat för att hjälpa er som ingenjörer, inköpare och tekniker att navigera i industrins tekniska landskap. Många av dessa dokument är baserade på den expertis och de frågor som uppstått i våra gemensamma projekt.
Använd dessa resurser som ett stöd i ert dagliga arbete. Alla dokument är tillgängliga för nedladdning i PDF-format.
Våra Resurser
1. Materialguider och Tekniska Tabeller
Här finner ni detaljerade översikter och jämförelser mellan olika materialkvaliteter.
- Materialnyckel – EN vs. ASME: En komplett jämförelsetabell för de vanligaste materialkvaliteterna inom kolstål, rostfritt och legerat stål, som översätter mellan det europeiska (EN) och det amerikanska (ASME/ASTM) systemet.
- PMI – Materialtabell: En sammanställning över de vanligaste materialkvaliteterna som vi utför Positiv Materialidentifikation (PMI) på, från standard rostfritt till avancerade nickellegeringar.
- Densitetstabell för Metaller: En praktisk tabell för att snabbt kunna beräkna vikten på rör och andra komponenter i olika material.
2. Standarder och Regelverk
Djupgående guider som förklarar de komplexa sambanden mellan olika industristandarder.
- CE-märkning av Stålkonstruktioner (EN 1090): En komplett genomgång av kraven i EN 1090, från utförandeklasser (EXC) till kopplingen mot svetsstandarden ISO 3834 och Tryckkärlsdirektivet (PED).
- Historiska Standarder: En översikt över äldre men fortfarande relevanta standarder för rör, rördelar och flänsar som ofta återfinns i befintliga anläggningar.
- Fugitive Emissions – En Expertguide: En detaljerad förklaring av de moderna kraven på låga utsläpp, inklusive provningsstandarder som API 622 och API 624.
Guiden till NGS, TKN, RN 78 och gamla SS-koder
När man arbetar med revisioner, underhåll och modernisering (MRO) av svenska processanläggningar, pappersbruk och raffinaderier byggda under 1970-, 80- och 90-talet, stöter man ofrånkomligen på äldre rörklasser.
Idag styrs allt tryckbärande material av det europeiska Tryckkärlsdirektivet (PED) och harmoniserade EN-standarder. Men på äldre svenska isometrier och rörspecifikationer (Pipe Classes) kryllar det av DIN-koder, svenska TKS-blad, färgkodningar och specifika ”rörtillstånd”. För att kunna specificera moderna, lagliga och säkra ersättningsmaterial måste man kunna avkoda den historiska kontexten.
CynerG Group AB har tagit fram denna guide för att hjälpa ingenjörer och inköpare att översätta krav från förr till dagens PED-godkända standarder.
A. Myndigheter, Regelverk och NGS-systemet
Innan CE-märkning och europeiska anmälda organ (Notified Bodies) tog över, präglades den svenska processindustrin av stenhårda nationella riktlinjer och myndigheter.
- SA (Statens Anläggningsprovning): Den statliga tredje parten som besiktigade och godkände tryckbärande system. Deras beslut grundades ofta på materialdata från den legendariska materialdatabasen MATBAS.
- RN 78 (Rörledningsnormer): Det svenska fundamentet för beräkning av godstjocklek i rörsystem med hänsyn till tryck och temperatur.
- TKN (Tryckkärlsnormerna): Den juridiska bibeln för beräkningar av tryckkärl och flänsförband i Sverige innan PED.
- NGS (Nordic Group of Steel): Ett branschgemensamt system som förenklar inköp. Istället för att skriva ut långa utländska normer användes NGS-koder. Exempelvis refererade NGS 141 till sömlösa kolstålsrör enligt ASTM A106 Gr. B, och NGS 272 refererade till normaliserat högtryckssmide (ASTM A105).
B. Det Tyska arvet: DIN 17175 och Provningsklasser (Gütegrad)
På äldre tryckkärlsanläggningar dominerar det tyska DIN-systemet. Ett av de allvarligaste misstagen som görs idag är att missa provningsklassen (Gütegrad) som ofta anges med en romersk siffra på ritningen.
- St 35.8 / I (Gütegrad I): Standardklass för tryckkärlsrör. Krävde grundläggande provning men tillät leverans utan 100 % oförstörande provning (OFP). Ersätts idag ofta med EN 10216-2 P235GH.
- St 35.8 / III (Gütegrad III) och 15Mo3 / III: Det romerska III:et indikerade den absolut högsta kvalitets- och provningsklassen. Rören tvingades genomgå obligatorisk oförstörande provning (ofta ultraljud) över hela längden samt utökade mekaniska tester som ringprov.
C. Rostfria Rör och den livsfarliga fällan med ”-3 rör”
På rostfria isometrier saknas dagens EN-nummer (t.ex. 1.4404). Istället användes fyrsiffriga SS-koder (t.ex. SS 2348). Men koden angav bara den kemiska sammansättningen. Det var suffixet, tillståndet, som avgjorde rörets säkerhet och hur det hade provats.
- -34: Svetsade tryckkärlsrör provades helt utan röntgen. Detta gav en låg styrkefaktor (svetsfaktor) på Z = 0,7, vilket tvingade konstruktörerna att använda tjockare rörväggar i beräkningarna.
- -35: Svetsade tryckkärlsrör med 10 % röntgen (normal styrkefaktor Z = 0,85).
- -36: Svetsade tryckkärlsrör med 100 % röntgen. Detta maximerade styrkefaktorn (z=0,9 till 1,0) och var avsett för de absolut mest kritiska processerna.
Varning vid modernisering: Det händer alltför ofta att äldre svetsade rostfria rör felaktigt ersätts med rör enligt den moderna standarden EN 10296-2 (i folkmun slarvigt kallade ”-3 rör” som för de liknande rördelarna i EN 10253-3). Detta är livsfarligt i trycksatta system. EN 10296-2 är en konstruktionsstandard för allmänna ändamål och saknar helt krav på oförstörande provning. Längssvetsade rostfria rör för tryckbärande utrustning ska idag alltid föreskrivas enligt EN 10217-7 med provningsklass TC1 eller TC2!
D. Rördelar och Flänsar: DIN och SMS-standarder
Att beställa fel fläns eller rördel (fitting) till ett gammalt rörsystem kan leda till allvarliga toleransfel vid montaget, eller till att anläggningen underkänns enligt PED.
- Rördelar (DIN): Stumsvetsdelar specificerades enligt DIN. Rörböjar ritades enligt DIN 2605, T-rör enligt DIN 2615, och konor (excentriska och koncentriska) enligt DIN 2616. Idag måste dessa ersättas med tryckkärlsklassade delar enligt EN 10253-2 (kolstål) eller EN 10253-4 (rostfritt med OFP).
- Flänsar (SMS/TKN): På gamla ritningar står det ofta SMS följt av ett fyrsiffrigt nummer. Flänsar med krage tillverkades ofta i stålklassen SS 141430, medan enklare plana flänsar tillverkades i SS 141312. Vanliga koder var SMS 2033 (Kragfläns PN16) och SMS 2035 (Kragfläns PN40). Dessa harmoniseras idag bäst mot EN 1092-1.
E. Fjärrvärme, Hetvatten och det klassiska ”Bondstålet”
Man får aldrig blanda ihop tryckkärlsrör med enklare handelsrör. För primära fjärrvärmenät (över 120 °C) krävdes riktiga tryckkärlsrör (som St 45.8/I, motsvarande den svenska normen SS 1434-05). För sekundära system, kallvatten och tryckluft användes istället enklare handelsrör med max 0,20 % kol (t.ex. SS 1312-04, ofta kallat ”bondstål”). Dessa färgkodades klassiskt på grossistlagren: Röda rör (ISO Tunga) för värme, blå/gröna rör för gas/tryckluft och omålade svarta rör för standardbruk.
Ladda ner våra historiska referenstabeller
För att göra ert arbete enklare har vi på CynerG sammanställt all historisk data i kompletta referenstabeller. Här kan ni snabbt korsreferera gamla SMS-, DIN- och SS-koder mot moderna EN- och ASTM-standarder.
3. Tekniska Processer och Guider
Praktiska guider som beskriver viktiga processer och tekniska överväganden.
- Mottagningskontroll – En Procedur: En detaljerad guide till hur en rigorös mottagningskontroll av material och dokumentation går till, i enlighet med kraven i PED.
- ITP-mallar (Inspection and Test Plans): Exempelmallar för hur en kontrollplan för tillverkning av ventiler och tryckbärande utrustning kan se ut, vilket ger en inblick i de kritiska kontrollpunkterna.
- Guide till Färgmärkning: En guide till industripraxis för färgmärkning av material för att förhindra förväxlingar på montageplatsen.
Denna sida uppdateras kontinuerligt med nya dokument och guider. Om du har frågor eller saknar information om ett specifikt ämne, tveka inte att kontakta oss.