Tiden före PED: Guiden till NGS, TKN, RN 78 och gamla SS-koder
När man arbetar med revisioner, underhåll och modernisering (MRO) av svenska processanläggningar, pappersbruk och raffinaderier byggda under 1970-, 80- och 90-talet, stöter man ofrånkomligen på äldre rörklasser.
Idag styrs allt tryckbärande material av det europeiska Tryckkärlsdirektivet (PED) och harmoniserade EN-standarder. Men på äldre svenska isometrier och rörspecifikationer (Pipe Classes) kryllar det av DIN-koder, svenska TKS-blad, färgkodningar och specifika ”rörtillstånd”. För att kunna specificera moderna, lagliga och säkra ersättningsmaterial måste man kunna avkoda den historiska kontexten.
CynerG Group AB har tagit fram denna guide för att hjälpa ingenjörer och inköpare att översätta krav från förra århundradet till dagens PED-godkända standarder.
1. Myndigheter, Regelverk och NGS-systemet
Innan CE-märkning och europeiska anmälda organ (Notified Bodies) tog över, präglades den svenska processindustrin av stenhårda nationella riktlinjer och myndigheter.
- SA (Statens Anläggningsprovning, senare SAQ): Den statliga tredje parten som besiktigade och godkände tryckbärande system. Deras beslut grundades ofta på materialdata från den legendariska materialdatabasen MATBAS men låg senare hos en annan tredje part.
- RN 78 (Rörledningsnormer): Det svenska fundamentet för att beräkna godstjocklek i rörsystem med hänsyn till tryck och temperatur.
- TKN (Tryckkärlsnormerna): Den juridiska bibeln för beräkningar av tryckkärl och flänsförband i Sverige innan PED.
- NGS (Nordic Group of Steel): Ett branschgemensamt system för att förenkla inköp. Istället för att skriva ut långa utländska normer användes NGS-koder. Exempelvis refererade NGS 141 till sömlösa kolstålsrör enligt ASTM A106 Gr. B, och NGS 272 refererade till normaliserat högtryckssmide (ASTM A105).
2. Tabell: NGS och Materialkrav
I Sverige användes NGS-systemet som ryggraden för att översätta nationella krav till internationell standard. Nedan följer vår tekniska sammanställning för att matcha äldre stål mot moderna motsvarigheter.
| NGS-Kod | Materialtyp | Sträckgräns (ReH N/mm²) | Brottgräns (Rm N/mm²) | Max. Temp | Provningskrav (SA/TKN) |
| NGS 110 | Olegerat stål | ≥ 235 | 360-500 | 300°C | Delkontroll (TC1) |
| NGS 122 | Olegerat stål | ≥ 235 | 360-500 | 350°C | Delkontroll |
| NGS 124 | Högkvalitativt kolstål | ≥ 265 | 410-570 | 400°C | Allkontroll (Gütegrad III) |
| NGS 216 | Finkornstål | ≥ 265 | 410-570 | 400°C | Allkontroll |
| NGS 413 | 15Mo3 (Legerat) | ≥ 270 | 450-600 | 530°C | Ringprov & OFP |
| NGS 443 | 13CrMo4-4 (CrMo) | ≥ 290 | 440-590 | 550°C | Ringprov & OFP |
| NGS 421 | 10CrMo9-10 (CrMo) | ≥ 280 | 450-600 | 580°C | Ringprov & OFP |
3. Det Tyska arvet: DIN 17175 och Provningsklasser (Gütegrad)
På äldre tryckkärlsanläggningar dominerar det tyska DIN-systemet. Ett av de allvarligaste misstagen som görs idag är att missa provningsklassen (Gütegrad) som ofta anges med en romersk siffra på ritningen.
- St 35.8 / I (Gütegrad I): Standardklass för tryckkärlsrör. Krävde grundläggande provning men tillät leverans utan 100 % oförstörande provning (OFP). Ersätts idag ofta med EN 10216-2 P235GH.
- St 35.8 / III (Gütegrad III) och 15Mo3 / III: Det romerska III:et indikerade den absolut högsta kvalitets- och provningsklassen. Rören tvingades genomgå obligatorisk oförstörande provning (ofta ultraljud) över hela längden samt utökade mekaniska tester som ringprov. St 35.8 / III ersätts idag med P235GH TC2. 15Mo3 ersätts idag med 16Mo3 TC2. Även om det ursprungliga röret i anläggningen givetvis är det äldre 15Mo3, är det 16Mo3 som är den formella, moderna EN-motsvarigheten som tillverkas och certifieras för utbyten idag.
När man granskar ritningar från perioden 1978–1990 är designfilosofin i RN 78 och TKN central för förståelsen av systemets integritet. TKN byggde på konservativa säkerhetsmarginaler som tog höjd för krypning och utmattning. Vid ombyggnationer där gamla delar behålls måste godstjockleken alltid valideras mot moderna designregler, såsom SS-EN 13480-3.
4. Rostfria Rör
På rostfria isometrier saknas dagens EN-nummer (ex. EN 1.4404). Istället användes fyrsiffriga SS-koder (ex. SS 2348). Men koden angav bara den kemiska sammansättningen. Det var suffixet, tillståndet, som avgjorde rörets säkerhet och hur det hade provats.
- -34: Svetsade tryckkärlsrör provades helt utan röntgen. Detta gav en låg styrkefaktor (svetsfaktor) på z=0,7, vilket tvingade konstruktörerna att använda tjockare rörväggar i beräkningarna.
- -35: Svetsade tryckkärlsrör med 10 % röntgen (normal styrkefaktor z=0,85).
- -36: Svetsade tryckkärlsrör med 100 % röntgen. Detta maximerade styrkefaktorn (z=0,9 till 1,0) och var avsett för de absolut mest kritiska processerna.
Varning vid modernisering: Det händer alltför ofta att äldre svetsade rostfria rör felaktigt ersätts med rör enligt den moderna standarden EN 10296-2. Att använda EN 10296-2 är farligt i trycksatta system. EN 10296-2 är en konstruktionsstandard för allmänna ändamål och saknar helt krav på oförstörande provning och kontrollomfattning. det är en EN-standard men inte harmoniserad för tryckbärande system. Längssvetsade rostfria rör för tryckbärande utrustning ska idag alltid föreskrivas enligt EN 10217-7 med provningsklass TC1 eller TC2! Se vår länk: Tryckbärande rör – Provning TC1 TC2
5. Kvalitetssäkring vid MRO och Rörbyte
Där spårbarhet saknas i anläggningen – oavsett om certifikat förkommit eller stämplar målats över – finns det inga genvägar:
- PMI (Positiv Materialidentifikation): Bekräfta kemisk sammansättning för att garantera att rör innehåller rätt legeringsämnen (exempelvis Mo eller Cr för NGS 400-serien).
- Svetsbarhet och Fogberedning: Äldre rör enligt NGS refererar ofta till DIN 2559 för fogberedning. Vid inkoppling av moderna rördelar mot äldre rör måste godstjockleksavvikelser (tapering) noggrant utvärderas, eftersom de äldre materialen ofta har andra toleranser.
- Dokumentation: Rätt ersättningsmaterial enligt Tryckkärlsdirektivet ska alltid åtföljas av ett 3.1-certifikat enligt EN 10204. Det skedde en uppdatering av EN 10204:2004.
6. Rördelar och Flänsar: DIN och SMS-standarder
Att beställa fel fläns eller rördel (fitting) till ett gammalt rörsystem kan leda till allvarliga toleransfel vid montering eller till att anläggningen underkänns enligt PED.
- Rördelar (DIN): Stumsvetsdelar specificerades enligt DIN. Rörböjar ritades enligt DIN 2605, T-rör enligt DIN 2615, och konor (excentriska och koncentriska) enligt DIN 2616. Idag måste dessa ersättas med tryckkärlsklassade delar enligt EN 10253-2 (kolstål) eller EN 10253-4 (rostfritt).
- Flänsar (SMS/TKN): På gamla ritningar står det ofta SMS följt av ett fyrsiffrigt nummer. Flänsar med krage tillverkades ofta i stålklassen SS 141430, medan enklare plana flänsar tillverkades i SS 141312. Vanliga koder var SMS 2033 (Kragfläns PN16) och SMS 2035 (Kragfläns PN40). Dessa harmoniseras idag bäst mot EN 1092-1.
7. Fjärrvärme, Hetvatten och det klassiska ”Bondstålet”
Man får aldrig blanda ihop tryckkärlsrör med enklare handelsrör. För primära fjärrvärmenät (över 120°C) krävdes riktiga tryckkärlsrör (som St 45.8/I, motsvarande svensk norm SS 1434-05).
För sekundära system, kallvatten och tryckluft användes istället enklare handelsrör med max 0,20 % kol (t.ex. SS 1312-04, ofta kallat ”bondstål”). Dessa färgkodades klassiskt på grossistlagren: Röda rör (ISO Tunga) för värme, blå/gröna rör för gas/tryckluft och omålade svarta rör för standardbruk.
Ladda ner våra historiska referenstabeller
För att göra ert arbete enklare har vi på CynerG sammanställt all historisk data i kompletta referenstabeller. Här kan ni snabbt korsreferera gamla SMS-, DIN- och SS-koder mot moderna EN- och ASTM-standarder.
Ladda ner Konverteringsguide för Rör (PDF) aldre_rorstandarder
Ladda ner Konverteringsguide för Rördelar (PDF) aldre_rordelsstandard (1)
Ladda ner Konverteringsguide för Flänsar (PDF) aldre_flansstandard
Samlingsdokument (PDF) NGS MATBAS ASTM TKN Liggande
Saknar ni en specifik standard eller behöver ni hjälp med materialval för en revision?
Kontakta oss på CynerG så hjälper vi er att säkerställa att utrustningen uppfyller kraven i PED.